Auktoritära tendenser KD SD
Flera tidöpolitiker ifrågasätter svenskars rätt att rösta utifrån religion och härkomst efter valet.
AI-analys
Uttalanden från politiker inom KD och SD som ifrågasätter svenskars rätt att rösta baserat på religion och härkomst efter ett val strider mot grundläggande principer för allmän och lika rösträtt som är en hörnsten i en demokrati. Svensk lagstiftning, specifikt regeringsformen 3 kap. 2 §, fastslår att rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket, och att åldersgränsen är 18 år. Detta innebär att rösträtten är knuten till medborgarskap och ålder, inte till religion eller härkomst. Internationellt sett garanterar artikel 21 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna att folkets vilja ska utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet, uttryckt i periodiska och verkliga val med allmän och lika rösträtt. Att begränsa rösträtten baserat på religion eller härkomst skulle vara en form av diskriminering och därmed strida mot både svensk och internationell rätt samt demokratiska och etiska principer om likabehandling och icke-diskriminering. Sverigedemokraterna har tidigare uttryckt en syn där medborgarskap är centralt för rösträtten, och att endast svenska medborgare bör ha rösträtt i allmänna val. Uttalandet i DN indikerar en potentiell rörelse bort från principen om allmän och lika rösträtt, vilket skulle vara ett allvarligt hot mot den svenska demokratin.